Stephanie

känner mig konstig. en stor sten i magen som säger två olika saker. det jag vet är iallafall att jag måste få tag i dig och säga förlåt. dumt att reagera som jag gjorde. och kändes som en kniv i hjärtat när men sen läser i din blogg. vi har blivit å nära på sistone och att detta ska förstöra de vi byggt upp tänker ja inte låtas hända. älskar dig och du är en person jag litar på. orkar inte med detta.


sitter nu med chokladansiktsmask för att ge ansiktet fuktighet tillbaka efter en sliten helg. imorgon ska delar av helgen upprepas (inte festandet såklart) och kommer kännas konstigt att somna inatt och vakna ensam imorgon. har inte sovit ensam sen torsdags. trivs bättre med folk jag älskar att somna med. trotts att det är synd dem står ut med mitt prata-i-sömne.

tackar för en bra helg.